Simpler på Svensk Handels årsstämma
Svensk Handels stämma gick i år av stapeln under rubriken ”Vart är handeln på väg?”. Några av svaren på denna breda fråga kom ifrån den nyss genomförda analysen som Svensk Handel gjort med Simplermetoden.
Delar av analysen av presenterades av VD Dag Klackenberg på årsstämman som hölls igår, den 7 maj, på Stockholm Waterfront inför en mycket stor skara åhörare. Uppmärksamheten i auditoriet steg när Simpler-prickarna pekade ut konkurrenskraften hos de olika delbranscherna inom handeln. Presentationen följdes av en paneldiskussion. Där fanns representanter från handeln och från Grufman Reje deltog Peter Rathsmann i panelen.
Läs mer från stämmarnm här: http://www.svenskhandel.se/Nyheter-och-press/Nyheter/2012/Handeln-framgangsrik-trots-stenhard-konkurrens/
Inlägg på näringsdepartementets blogg
Anders Grufman har skrivit ett inlägg på näringsdepartementets blogg där Håkan Gergils är gästbloggare:
Dagens gästbloggare är Håkan Gergils, vd Ecofin. Håkan har tidigare arbetat på uppdrag av IVA i projektet Innovation för tillväxt. Han är nu bland annat medlem i styrgruppen för projekt Innovationkraft Sverige som drivs av IVA. Hans inlägg utgår från egna infallsvinklar och erfarenheter. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.
Läs inlägget och andra kommentarer här: http://www.naringsbloggen.se/innovation/gastbloggare/en-nationell-innovationsstrategi-%E2%80%93-ja-tack/
Små, nya vårdföretag går bra!
Nu finns vår rapport om vård- och omsorgsföretagen klar hos Tillväxtverket. Ladda ner här http://publikationer.tillvaxtverket.se/Download.aspx?ID=1773 eller köp i Tillväxtverkets webbshop!
På förra veckans lunchseminarium där vi presenterade rapporten berättade vi att de allra flesta aktiebolag som finns inom vård- och omsorgsnäringarna har god ekonomisk konkurrenskraft. Tillväxten i antal anställda och antal företag är hög (en del är omflyttning från offentlig sektor, en del beror på ökat vårdbehov). Utvecklingen ser olika ut i olika delbranscher och i olika delar av landet, delvis beroende på olika förutsättningar och regler.
När vi gjorde rapporten la vi märke till några ytterligare saker som är speciella för den här nya näringen:
- Det går lite bättre för de små företagen än för de stora kedjorna. Kanske för att dessa investerar mycket i marknadsandelar?
- Det går bättre för de nyare företagen än för de äldre. Kanske har förutsättningarna för ett lönsamt företagande ökat de senaste åren?
- Av de ca 8500 aktiebolagen i studien drivs ca 3000 av kvinnor. Det är inte någon skillnad i konkurrenskraft, men kvinnorna leder i genomsnitt större företag.
Rapport från klusterkonferensen 2012
Förra veckan deltog Grufman Reje återigen på den nationella klusterkonferensen, den här gången med ett lite längre seminarium som handlade om mätningar som gjorts av de värmländska klustren Compare och Stål & verkstad. Poängen med Simplermetoden i de här sammanhangen är ju att man mäter mot en kontrollgrupp som inte har haft den tänkta fördelen av klustersamverkan (inom samma bransch och län). Vad ger klusterinitiativen tillbaka till samhället när det offentliga har satsat medel i dem?
Förra 
året talade vi under den gemensamma öppningsförmiddagen, men fördelen i år var att vi hann med mycket fler frågor och fick fler idéer på framtida utveckling. Det vore till exempel mycket bra om vi kunde börja göra mätningar av det som är nya begrepp inom kluster idag: ”smart specialisering”, ”öppna innovationsarenor” och ”superkluster”. Samt om vi kunde räkna in olika hållbarhetseffekter i den ekonomiska analysen. Det är också alltid några som tycker att vi skulle kunna utvärdera även andra offentliga satsningar och det är mycket spännande att få sådana inspel! Mer om konferensen på www.klusterkonferensen.se
Övre bilden: Vår monter på klusterkonferensen. Nedre bilden: Håkan Wolgast Grufman Reje och Örjan Sölvell, Handelshögskolan
Mats Williams: Oberoende klustermätningar finns!
I en artikel i NWT igår den 13 februari bemöter Mats Williams kritiken att oberoende mätningar av klusters framgångar saknas. Jodå, de finns visst!
Mats, som tidigare var klusterledare i det värmländska klustret The Paper Province och nu är knuten till Handelshögskolan, refererar till de mätningar som Grufman Reje har gjort av flera värmländska kluster. Dessa mätningar har ställt klusterföretagens utveckling över tid mot utvecklingen hos en kontrollgrupp, oftast definierad som ”företag i samma län och samma bransch som inte samverkat i klustret”. Där har man oftast kunnat se hur klusterföretagen som grupp har en bättre avkastning än de jämförbara företagen, något som hela regionen och aktörerna i stödsystemet bör kunna glädja sig åt, menar Mats Williams.
Nästa vecka kommer Grufman Reje att medverka på Nationella Klusterkonferensen som denna gång går av stapeln i Gävle.
Stefan Fölster: Ingen ren vinst hos nya företag
I gårdagens artikel i DI presenterades Grufman Rejes analys i en färsk rapport av Stefan Fölster. Analysen baseras på alla svenska aktiebolag (296 000 företag) och visar att vinsterna i svenskt näringsliv är kraftigt koncentrerade till äldre bolag. Gruppen av alla företag som är yngre än tio år tjänar totalt sett ingen ren vinst alls. Hundra procent av den rena vinsten tjänas av bolag äldre än tio år. Med den rena vinsten menas hur mycket värde som bolagens verksamheter adderar. Vinst som bara täcker kostnaderna för att låna (eller på annat sätt skaffa) kapital till verksamheten är alltså ingen ren vinst. Den rena vinsten i denna mening bör vara avgörande för var investeringar sker, är budskapet. Så hur får vi investeringar i nyföretagande som lönar sig? ”Titta på regelkrångel, konkurrenshinder och se över skatteregler som gör kapital dyrare för nya företag än för gamla. Det finns även marknadsdrivna förklaringar till att äldre bolag är mer lönsamma, men det förklarar inte den stora skillnaden. Och det är mycket viktigt för hela näringslivet att det finns gott om lönsamt nyföretagande. Där är vi inte alls idag”, säger Stefan Fölster.
Läs hela materialet och rapporten via Svenskt Näringslivs hemsida:
Webb-TV: Grufman Reje i Kronoberg
I fredags presenterades regionstudien för Södra Småland i Ljungby Business Arena. Ett 40-tal representanter för regionförbundet, kommunerna, ALMI, Linnéuniversitetet m fl deltog. Regiondirektör Peter Hogla och chefen för regional utveckling Anders Unger presenterade bakgrunden till att regionen valt att undersöka utvecklingen i näringslivet med Simpler. Seminariet flmades så nu kan den som vill ta del av hur en regions näringsliv (helhet, branscher, olika stora företag, olika gamla företag och kommuner) ser ut.
Länken till filmen hittrar du här:
http://okv.se/play/regionforbundet-sodra-smaland/konkurrenskraften-i-naringslivet-i-sodra-smaland
Vad är en optimal näringslivsstruktur?
En fråga vi ställer oss efter många regionala studier är vad näringslivets struktur betyder för konkurrenskraften i ett regionalt näringsliv. I diagrammet nedan är några regioner fördelade på andelen anställda som arbetar i olika stora företag år 2007. Längst till vänster är de minsta företagen (0-9 anställda) och längst till höger de största (>500 anställda). Vi ser att Jämtland (grå staplar) är ett småföretagarlän medan Kronoberg (gröna staplar) har stor andel som arbetar i stora företag, dock inte så stor andel som för medel-Sverige (vita staplar). Jönköpings län (blå staplar) utmärker sig genom att ha stor andel medelstora företag också, vilket ofta brukar betecknas som gynnsamt eftersom de kan växa till nya stora företag. Många län har ett ”timglas” i sin struktur, d v s många arbetar i små och stora företag men mellankategorin är svag.
År 2007 var Kronoberg Sveriges mest konkurrenskraftiga län följt av Jönköpings län, om vi mäter alla företag i regionerna sammantaget. Det kan vi tolka som att det är en god idé att sträva efter en struktur med fler medelstora företag. Att inte vara för beroende av stora företag men ändå inte basera näringslivet på alltför stor andel småföretag?
Bättre för turismrelaterade näringar 2010
Under eftermiddagen den 6 december presenterades Tillväxtverkets och Grufman Rejes studie av företagen inom turismrelaterade näringar för ett fyrtiotal nationella och regionala aktörer inom branschen. När studien
nu uppdaterats med 2010 års data visar näringen som helhet en fortsatt tillväxt och en förbättrad konkurrenskraft, men det finns fortfarande utrymme för ökad lönsamhet hos företagen. Det finns även stora skillnader mellan delbranscherna (se bilden).
Under eftermiddagen visades några regionala tillämpningar av materialet. Från regionförbundet i Kalmar län visade Christina Torstensson hur viktigta destinationer inom länet hade analyserats med avseende på attraktionerna och de olika stödjande delbranscherna, exempelvis Ölands besöksmål tillsammans med den restaurang- och hotellnäring som omger dem. Tanken är att om en destination ska kunna växa ta emot fler besökare, bör företagen där vara konkurrenskraftiga.
Från Region Dalarna visade Lotta Magnusson en detaljerad genomgång av ett antal delbranscher som stugbyar och skidsportanläggningar. Det handlade om att visualisera dessa på en länskarta och att få en bild av hur samtliga företag inom delbranschen går. Ju färre företag som ingår i en delbransch, desto större effekter får händelser inom enskilda företag inom den branschen, exempelvis nyinvesteringar.
Andra spännande resonemang som fördes under eftermiddagen var möjligheterna att fånga upp företagens exportvärde, hur man kan fånga in exportmogna företag och destinationer samt hur man kan hantera andra hållbarhetsaspekter än ekonomi.
Vi slår ett slag för industrin!
Grufman Rejes studier av verkstad, fordon och träindustriföretagen i Kalmar län var första punkt i Hultsfred igår, där man ordnat en heldag kring tillverkningsindustrin. Verkstad och fordon går bra även under finanskrisen i detta län. Träindustrin har hämtat sig men dras ännu med vissa problem.
Industrin står för stora förädlingsvärden och sysselsätter många anställda och andra företag. Men när alla länder tänker likadant kring konkurrenskraft behöver vi hitta svenska fördelar i tillverkningsindustrin framöver. Det kan handla om hur vi bedriver forskning och innovation, hur vi skapar industriella miljöer med öppna innovationssystem och hur vi kan locka unga till industrin, menade Ola Asplund från IF metall.
Det var en späckad dag med en stark känsla av konsensus: de här näringarna är motor i länet såväl som i Sverige. Ändå behöver vi påminnas om deras betydelse. Det verkar lättare att se industrins betydelse på länsnivå, sa Åke Svensson från Teknikföretagen, än vad det är i huvudstaden och i rikspolitiken. Dags kanske att slå ett nytt slag för industrin i Sverige?
Presslänk Vimmerby tidning här: http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/44585/1/69/