Utan flyg sämre konkurrenskraft

Flyget till och från Sverige inklusive inrikestrafiken är en livsviktig möjliggörare för att skapa tillväxt och konkurrenskraft för Sveriges besöksnäring.

Hotell, nöjesparker, restauranger, taxi, handel, museer mfl skapar tillsammans förutsättningarna för en besöksnäring som utvecklas och ökar sin attraktionskraft. Fallerar någon aktör i kedjan - förlorar sin konkurrenskraft genom exempelvis hyperkonkurrens eller potentiella skatter – kan detta äventyra stora delar av vår möjlighet att skapa tillväxt inom besöksnäringen. Flygets konkurrenskraft framgår av diagrammet (”lufttransport”).

Positionen är utsatt. Vad händer med övriga branscher ? Vem ser helheten ?

Detta diskuterades på seminariet ”Flyg med framtid”den 24 oktober på Arlanda. Seminariet arragerades av branschföreningen Svensk Flyg.

God konkurrenskraft i vård och omsorg

På Clarion Sign hölls igår ett seminarium på temat ”Vård och omsorg under omvandling med fokus på entreprenörskap och konkurrensutsättning”. Det var Tillväxtverket som bjöd in och talade gjorde bland andra Henrik Jordahl från IFN. Grufman Reje höll en punkt kring utvecklingen i branschen, baserad på en pågående studie av samtliga aktiebolag 2005-2010.

Hela sektorn visar en god konkurrenskraft. Bland annat är samtliga delbranscher inom öppen hälso- och sjukvård konkurrenskraftiga.

Vi gjorde en djupdykning i ”primärvårdsmottagningar med läkare” (vårdcentraler) och fann bl a att det är de nystartade företagen som ligger bäst till, inte de som varit i branschen länge. Vi är mitt i den här studien nu men räknar med att kunna leverera slutrapport i november!

På träff med kommunala näringslivschefer

SKL bjöd in oss igår till sin nätverksträff med näringslivschefer från olika kommuner i olika delar av landet. Vi fick visa med olika exempel hur vi arbetat med kommuner för att hitta styrkeområden, riskbranscher, strukturproblem, nya tillväxtmöjligheter – allt för att kunna göra mer riktade insatser för att stödja näringslivet. Vi kom in på många frågor: kan man säga något om framtiden när man tittar på vad som är starkt och svagt idag, är det rätt att fördela de stora företagen till en ort med arbetsställe genom att räkna antalet anställda i procent av helheten, hur kan Norrbottens råvaruproducenter bli rättvist beskrivna när sätet ofta är i Stockholm? Det är alltid roligt att möta både förespråkare och skeptiker. Simplerdiagram är starka kommunikativa verktyg och väcker alltid mycket känslor!

Ger högre lön sämre konkurrenskraft?

Om man lägger in alla tusentals företag i en region, så brukar cirka hälften av företagen ligga innanför linjen (konkurrenskrafiga) och hälften utanför linjen. Summan av alla företagen hamnar oftast på eller i närheten av linjen. Samtidigt vet vi att Sveriges regioner uppvisar en betydligt större spridning i genomsnittslön, upp till 20-30% i skillnad mellan två län. Högre löner verkar alltså inte minska företagens konkurrenskraft, men lägre löner höjer den inte heller!

I specifika sammanhang tycks lönenivån ha större betydelse. Ett kluster inom ett visst teknikområde kan ses som en drivhusmiljö. Detta kluster skapar tillväxt men även efterfrågan på arbetskraft.  Om arbetskraften är specialiserad så råder det brist på denna och lönerna drivs  uppåt. En del av det värde som företaget skapar går därigenom till de anställda. Företagets konkurrenskraft blir lägre än det skulle varit om inte lönehöjningen inträffade men klustrets värde är ändå ovedersägligt. Om klustrets styrka är så stor att det både har råd att betala högre löner och samtidigt  skapa konkurrenskraftiga företag så är detta värt att beakta.

Hur ser näringslivet ut i en kommun?

Alla Sveriges kommuner har ett näringsliv som går att studera med Simplermetoden, om vi tar med alla de aktiebolag som har säte i kommunen eller som har viktiga arbetsställen där.  Vi kan beskriva näringslivet som ett ”moln” av små och stora företag som på bilden (exempel Västervik med 1037 företag 2009). Vi kan analysera näringslivsstrukturen och utvecklingen de senaste 4-5 åren när det gäller förädlingsvärde, konkurrenskraft och sysselsättning. Hur har det gått för de viktigaste branscherna? För de små, medelstora och stora företagen? Hur utvecklas nya och gamla företag ? Finns det några delbranscher som växer extra snabbt? När vi vet detta kan vi lägga en strategi för att stötta den tillväxt vi ser med insatser kompetensutveckling och klusterinitiativ, undanröja eller minska hinder, kontakta företag där vi ser risker etc.

Vill du veta mer om våra näringslivsanalyser, läs mer här: Kommunala näringslivsstrategier

Besöksnäringen måste bli konkurrenskraftig

Besöksnäringen måste bli konkurrenskraftig för att kunna fördubbla sin omsättning!

Vi läser i olika media om fina tillväxttal i besöksnäringen. Beläggningsgraden på hotellen ökar, besökare till till nöjesparkerna blir fler, utländska besökare kommer i allt större mängd, shoppingturismen ökar mm. Under 2009 omsatte näringen 251,7 miljarder. Denna siffra skall fördubblas på tio år. Är det möjligt? Ja, säger de optimistiska påhejarna. Hur då? Skapa flera exportmogna produkter säger Visit Sweden. Därigenom kommer flera utländska besökare hit. Men exportintäkterna räcker knappast för att nå målet, inhemsk konsumtion måste öka minst lika mycket. Fler investeringar måste göras i nya attraktioner och befintliga företagare måste fokusera på tillväxt.

Det finns dock ett problem: konkurrenskraft och lönsamhet hos företagen är inte alltid tillräckligt hög, visar våra analyser. Då kan det bli svårt att locka riskvilligt kapital. Detta måste vi lösa samtidigt med tillväxten. Kan vi utnyttja den positiva trend vi upplever nu med ökad omsättning och ökade marknadsandelar till att samtidigt skapa konkurrenskraftiga företag i den turismrelaterade sektorn så kan vi nå målet med den fördubblade omsättningen!

Klustereffekter i Karlstad och Almedalen

I somras hängde vi med till Almedalen när SLIM-projektet som drivs av region Värmland, Dalarna och Gävleborg visade upp sina framgångsrika kluster. Temat var Samverkan som leder till innovation, tillväxt och internationell konkurrenskraft. Medverkade gjorde bland annat minstern Anna-Karin Hatt och företag från klustren. Klusterföretagen har bl a mätts med Simplermetoden vad gäller tillväxt och konkurrenskraft, mot jämförelsegrupper som inte samverkat men befinner sig i samma bransch och län.

I februari ägde Nationella klusterkonferensen rum i Karlstad, som ett samarrangemang mellan bland andra Region Värmland och IVA. Anna Löfmarck från Grufman Reje visade effektmätningarna av sammanlagt sex kluster runtom i landet. De första resultaten från klusterstudierna presenterades i december 2010 för IVAs Vetenskapliga råd och för referensgruppen inom projektet Innovation för tillväxt. Klustermätningar mot jämförelsegrupper ger  nya insikter i hur klustersamverkan gör skillnad!

Att mäta effekten av innovation!

Igår blev Grufman Rejes metod uppmärksammad av RISE som hade ett seminarium på ”Innovation by Collaboration” i Stockholm, en branschvecka för teknik- och kunskapsöverföring. Hans Hentzell, CEO på en av RISE forskningskoncerner Swedish ICT, visade Simplermetoden och hur den har använts för att mäta utvecklingen hos de små och medelstora företag som har fått stöd via Swedish ICT. Har det gått bättre för dessa än för en relevant jämförelsegrupp?

I projektet studerades 42 Swedish ICT-företag och ställdes mot en jämförelsegrupp på 2199 företag. Dessa valdes ut som ”företag i samma län och med samma SNI-kod som de 42 företagen, med högst 250 anställda”. Justeringar gjordes bl a för säljbolag i internationella koncerner, som inte togs med.

Tillväxten i förädlingsvärde framgår av grafen ovan, där man ser att från 2004 växer Swedish ICT-företagen snabbare än sin jämförelsegrupp fram till finanskrisen, då alla företag drabbas. Speciellt snabbt växte de största Swedish ICT-företagen. Företagen och jämförelsegruppen kan följas kontinuerligt med Simpler och man kan t ex jämföra företag som startade samma år o s v. Ett sätt att bidra till mätningen av effekten av innovationsfrämjande åtgärder!

Varför så tungt för nyföretagandet?

En observation vi gjort med Simplermetoden är att det tar lång tid för nya företag att bli konkurrenskraftiga, åtminstone i Stockholms län! Bilden visar summan av alla aktiebolag i Stockholms län och Kalmar/Kronobergs län år 2007, storleken är förädlingsvärdena och positionen visar konkurrenskraften. Längst till höger ser vi Stockholmsföretag som är 0-3 år gamla. Den positionen ligger långt utanför genomsnittlig konkurrenskraft (strecket 1-1). Även företag som är 4-10 år gamla ligger utanför, om än bättre. Företag 11-20 år närmar sig genomsnittslinjen d v s hela resan mot konkurrenskraft tar nästan 20 år. Finns det komparativa nackdelar i nyföretagandet?

I Kalmar/Kronoberg går det fortare för nya företag att bli konkurrenskraftiga. Här är frågan kanske i stället om nyföretagandet är för tryggt, är det tillräckligt många som vågar tillräckligt mycket?

Vad behöver branschorganisationerna?

Vi har analyserat många olika nationella, regionala och kommunala branschers konkurrenskraft och tillväxt. I våras frågade vi oss: Kan vi även skapa nytta för landets branschorganisationer med hjälp av Simplermetoden?  För att börja svara på det träffade vi några företrädare för olika branscher i landet och startar nu ett första analysprojekt.

Våra första erfarenheter är att branschorganisationer söker nya sätt att skapa medlemsvärde. Det kan vara utvidgade branschanalyser eller nytt innehåll till seminarieserier för medlemmarna. Eller bättre underlag för att agera för att stödja branschen. Något att säga när stora företag undrar vad branschorganisationen gör. Att kunna erbjuda individuellt konsultstöd åt en medlem.

Du som hör till en branschorganisation, eller är medlem i en, är mycket välkommen att kommentera var du tror Simpler bäst kan hjälpa till att öka tillväxt och konkurrenskraft!