Mats, som tidigare var klusterledare i det värmländska klustret The Paper Province och nu är knuten till Handelshögskolan, refererar till de mätningar som Grufman Reje har gjort av flera värmländska kluster. Dessa mätningar har ställt klusterföretagens utveckling över tid mot utvecklingen hos en kontrollgrupp, oftast definierad som ”företag i samma län och samma bransch som inte samverkat i klustret”. Där har man oftast kunnat se hur klusterföretagen som grupp har en bättre avkastning än de jämförbara företagen, något som hela regionen och aktörerna i stödsystemet bör kunna glädja sig åt, menar Mats Williams.

Nästa vecka kommer Grufman Reje att medverka på Nationella Klusterkonferensen som denna gång går av stapeln i Gävle.

Läs hela materialet och rapporten via Svenskt Näringslivs hemsida:

http://www.svensktnaringsliv.se/material/pressmeddelanden/foretag-yngre-an-tio-ar-gor-som-grupp-ingen-ren-vinst-alls_150993.html

Länken till filmen hittrar du här:

http://okv.se/play/regionforbundet-sodra-smaland/konkurrenskraften-i-naringslivet-i-sodra-smaland

År 2007 var Kronoberg Sveriges mest konkurrenskraftiga län följt av Jönköpings län, om vi mäter alla företag i regionerna sammantaget. Det kan vi tolka som att det är en god idé att sträva efter en struktur med fler medelstora företag. Att inte vara för beroende av stora företag men ändå inte basera näringslivet på alltför stor andel småföretag?

Under eftermiddagen visades några regionala tillämpningar av materialet. Från regionförbundet i Kalmar län visade Christina Torstensson hur viktigta destinationer inom länet hade analyserats med avseende på attraktionerna och de olika stödjande delbranscherna, exempelvis Ölands besöksmål tillsammans med den restaurang- och hotellnäring som omger dem. Tanken är att om en destination ska kunna växa ta emot fler besökare, bör företagen där vara konkurrenskraftiga.

Från Region Dalarna visade Lotta Magnusson en detaljerad genomgång av ett antal delbranscher som stugbyar och skidsportanläggningar. Det handlade om att visualisera dessa på en länskarta och att få en bild av hur samtliga företag inom delbranschen går. Ju färre företag som ingår i en delbransch, desto större effekter får händelser inom enskilda företag inom den branschen, exempelvis nyinvesteringar.  

Andra spännande  resonemang som fördes under eftermiddagen var möjligheterna att fånga upp företagens exportvärde, hur man kan fånga in exportmogna företag och destinationer samt hur man kan hantera andra hållbarhetsaspekter än ekonomi.

Industrin står för stora förädlingsvärden och sysselsätter många anställda och andra företag. Men när alla länder tänker likadant kring konkurrenskraft behöver vi hitta svenska fördelar i tillverkningsindustrin framöver. Det kan handla om hur vi bedriver forskning och innovation, hur vi skapar industriella miljöer med öppna innovationssystem och hur vi kan locka unga till industrin, menade Ola Asplund från IF metall.

Det var en späckad dag med en stark känsla av konsensus: de här näringarna är motor i länet såväl som i Sverige. Ändå behöver vi påminnas om deras betydelse. Det verkar lättare att se industrins betydelse på länsnivå, sa Åke Svensson från Teknikföretagen, än vad det är i huvudstaden och i rikspolitiken. Dags kanske att slå ett nytt slag för industrin i Sverige?

 Presslänk Vimmerby tidning här: http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/44585/1/69/

Hotell, nöjesparker, restauranger, taxi, handel, museer mfl skapar tillsammans förutsättningarna för en besöksnäring som utvecklas och ökar sin attraktionskraft. Fallerar någon aktör i kedjan - förlorar sin konkurrenskraft genom exempelvis hyperkonkurrens eller potentiella skatter – kan detta äventyra stora delar av vår möjlighet att skapa tillväxt inom besöksnäringen. Flygets konkurrenskraft framgår av diagrammet (”lufttransport”).

Positionen är utsatt. Vad händer med övriga branscher ? Vem ser helheten ?

Detta diskuterades på seminariet ”Flyg med framtid”den 24 oktober på Arlanda. Seminariet arragerades av branschföreningen Svensk Flyg.

Hela sektorn visar en god konkurrenskraft. Bland annat är samtliga delbranscher inom öppen hälso- och sjukvård konkurrenskraftiga.

Vi gjorde en djupdykning i ”primärvårdsmottagningar med läkare” (vårdcentraler) och fann bl a att det är de nystartade företagen som ligger bäst till, inte de som varit i branschen länge. Vi är mitt i den här studien nu men räknar med att kunna leverera slutrapport i november!

I specifika sammanhang tycks lönenivån ha större betydelse. Ett kluster inom ett visst teknikområde kan ses som en drivhusmiljö. Detta kluster skapar tillväxt men även efterfrågan på arbetskraft.  Om arbetskraften är specialiserad så råder det brist på denna och lönerna drivs  uppåt. En del av det värde som företaget skapar går därigenom till de anställda. Företagets konkurrenskraft blir lägre än det skulle varit om inte lönehöjningen inträffade men klustrets värde är ändå ovedersägligt. Om klustrets styrka är så stor att det både har råd att betala högre löner och samtidigt  skapa konkurrenskraftiga företag så är detta värt att beakta.